Relit

Klockan 16:00 Var vi färdigpackade och gav oss ut på vägen som tog oss till Uppsala!

Vi Rullade fram genom landskap och natur!!!

Väl framme i Uppsala kikade vi in på kontoret och möttes av ingen mindre än Robinson Cruise i egen hög person!

Herr Cruise ledde oss direkt in till köket där vi hittade den här underbara "Bönan":

Självklart var vi tvugna att ta hennes oskuld.  Observera att herr Whizz inhallerar sitt kaffe genom näsan. Men det blev definitivt godkänt!

Vi fortsatte vår vandring genom de nya lokalerna. Döm av vår förvåning när vi längst in i grottan sammandrabbar med ingen mindre än Skallepär!!!

Med skak i knäna rörde vi oss mot utgången. Addes mage började kurra. MOT ICA MAXI!!!!!!!

Mot allmän rekomendation, samt mot alla odds hade vi beslutat oss för att ta vårt ansvar och inhandla förtäring för den nästkommande veckan. Det hela resulterade i många svåra beslut,

Exempelvis vilken typ av leverpastej som är godast till frukostmackan.

EFTER BLOD SVETT OCH TÅRAR så slutade allt med en lagom full kundvagn.

Då Addes kropp har ett fortsatt kurrande läte strax norr om midjan la vi i tvåan och petade pedalen hela vägen i golvet. Väl hemma installerade vi oss i våra ypperligt välkoordinerade sovkvarter. -  Kvinna som han är, blev herr Whizz placerad bakom spisen, medans vi andra packade in mat i kylen. Och lyssnade på Ricky Martin (Klart vi tänker på våra gamla kollegor även när vi är lång borta).

Trots den tomma blicken lyckades Felix få ihop ett par köttbitar. (typ).

Kanske inte världens lyx, dock var det tillräckligt för att de märkliga ljuden från Addes mage skulle upphöra. Paltkoman gjorde sig tillkännagiven. Johans lever ville inte känna sig vid detta överhuvudtaget, utan tog sats mot nya höjder. På verandan avnjöts en liten:

Synnerligen nöjda med den första dagens insats beslöt vi oss för att ta en godnattcigg på verandan. Det var inte långt ifrån att Filip "Sket Knäck", när vi såg ingen mindre än Frank Wagner gå förbi på andra sidan häcken...!

Tack för idag!

- "De' e' lugnt, jag fixar re'!" - Johan Falk